Eva Ekström

Klockan 10:00 idag ringde det på ytterdörren ... det var Iréne som är en av mina äldsta och bästa vänner (äldsta=känt längst). Vi träffades för första gången under en föreläsning på växtekologen, Lunds Universitet. Ämnet var systematisk botanik ... hrm joo jag tyckte det var intressant då! Vi hade många laborationer av diverse slag och det tittades mycket i preparatmikroskop. Det blev många år vi pluggade ihop. Allmän biologi, zoologi, ekologi, vattenvård, limnologi, geologi mm mm  ... oj vad vi samlat poäng!!! 

Som ni säkert förstår vid det här laget så är både Iréne och jag är så kallade miljö-nissar. Ett tag hade vi vårt eget korståg för en bättre miljö. Agenda 21 kanske någon av er minns. Det var/är ett globalt handlingsprogram som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992. Målet var/är att skapa en uthållig utveckling genom att utrota fattigdom och undanröja miljöhoten på jorden. Vi höll ett otal föreläsningar för en mängd olika åhörare, informerade om växthusgaser, miljöfarliga kemikalier, energianvändninge  mm. Detta var i slutet på 80
talet! Situationen med miljöhotet mot vår planet är precis på samma nivå nu som då! Det tjatas fortfarande om växthuseffekten, MEN inget görs! Oj där kom den gamla miljö-nissen fram igen!  Jag har till största delen blivit botad från sjukdomen "att försöka rädda världen" men inte Iréne. Hon arbetar fortfarande som kommunekolog och går alltid med näsan antingen i landbacken eller upp mot skyn. Det hon spanar efter är olika växter, insekter och fåglar. Helt besatt kan hon bli och då drar hon iväg ut i skog och mark helt besinningslöst. Efter flera timmar kan hon plötsligt säga: -"var ställde vi bilen"? Då kan hon/vi ha avverkat ett stort antal kilometer och orienteringen är formligen bortblåst! Vilse, vi har gått vilse i ogästvänlig natur!!! 

              Ryggsäck är ett måste!  Men var är kikaren och luppen? 
                                                

             
  

Idag skulle vi gå INTE gå ut i skog och mark utan ta en fika. Det bar av till Triangelns Köpcentrum. Jag skulle iväg till jobbet så det fick bli en snabbfika. Det blev mycket prat om husköp (som ni säkert kan förstå)! Iréne har nämligen också blivit med hus nyligen! Lite hundprat blev det också förstås.



            Alltid glad

           Mmm cappucino

                                                                                                                 Iréne ... tack för en kort men trevlig fika! 
Jag ser fram emot den utlovade guidade turen i kommunen där du jobbar.  
Vi får se hur många växtnamn jag kommer ihåg!