Eva Ekström

Vi har hittat en liten utväxt på Lisas ena ben. Ringde veterinären och rådfrågade vad det kunde vara. De ville klart se den så därför fick vi en tid på förmiddagen idag. Vi fick inte ge Lisa någon frukost ifall de blev tal om att söva henne. Jaha ... vad fick detta för konsekvenser? Jo, jag hade inte hjärta att äta framför henne. Det blev till att åka till jobbet på fastande mage, ingen frukost för min del alltså. När jag kommer fram till avdelningen kastar jag mig utsvulten över brödet och brer snabbt ett par smörgåsar. Får jag någon sympati av mina kollegor, när jag berättar om min uppstådda hunger? Nej, de manliga  kollegorna tittar lite märkligt på mig och säger med glimten i ögat: - " Men Eva, skärp dig nu det är ju bara en hund, nog kan du väl klara det".  Lite sympati fick jag av mina kvinnliga kollegor ... de förstår precis varför jag inte klarade att fresta min ögonsten med bruna tåriga bambiögon!!


       Matte, jag har inte fått mat på flera veckor!!! Ge mig!!!!