Eva Ekström

Under eftermiddagen var jag med om en ytterst  otrevlig händelse. Jag var ute med en av våra patienter som helt plötsligt blev mycket aggressiv och hotfull. Det här är jag van vid men inte mitt i foajén inne på blocket. Det rådde en överhängande risk för att patienten skulle slå ner både privatpersoner och mig. Det var mycket obehagligt.

På diverse olika sätt försökte jag lugna ner patienten men utan resultat. Då fick jag snabbt hala upp min mobil och larma polisen. De förstod säkert allvaret i situationen för dessa räddande änglar kom snabbt som en oljad blixt. Jag, min kollega och allmänheten var räddade ... ingen hade kommit till skada! Slutligen ringde jag och ordnade en polishandräckning så patienten fick åka polisbil till avdelningen.

Nu är jag väldigt tacksam mot dessa två uniformsklädda herrar som kom till undsättning! Förlåt för alla de gånger jag som liten flicka skrikit: "polis polis potatisgris" efter er!!! Ni är allt bra att ha då nöden tränger på!!!