Eva Ekström

Lisas sår på benet har läkt bra och idag var det dags att plocka bort suturerna. Jag plockade fram lite lämplig utrustning dvs skalpell, pincett och en sax. Sen lade jag min lilla vovsing på sängen och avlägsnade de små blå trådarna. Det hela tog mindre än två minuter. Lisa fick lite gott som belöning för att hon legat så fint under operationen!

Nu har vi bestämt oss ... den gigantiska tv'n vi har skall ut och in skall en platt-tv. Åkte därför till det nya omtalade Media Markt vid NOVA.  Det var min pappa och jag som skulle dit och ingen av oss har varit på NOVA tidigare så det blev en del rundkörande innan äntligen den röda neonskylten lös Media Markt.

När vi steg in i detta enorma köpcentrum fick vi en liten smärre chock ... woaw så stoooooort!!!! Våra munnar gapade som två hål på fågelholkarna! Rad upp och rad ner med elektronik ... det fanns t ex inte 10 sorters hörlurar att välja på utan snarare 100 stycken.  Jag blev faktist lite apatisk och gick lite håglöst genom de långa gångarna ner mot tv-apparaterna. Vi kollade igenom sortiment och pris sedan gick vi raskt över till Elgiganten som låg mitt emot. Samma sak gjorde vi där. Jag fastnade inte precis för någon modell så vi for vidare.

På väg mot Malmö passerade vi Netonnet så naturligtvis tog vi en titt där också. Den affären var som ett stort lager med kartonger överallt.  Jag hittade en tv med snygg design och bra tekniska värden. Den skall jag ha!!!  Men nu måste jag välja ett väggfäste också ... vid det här laget är jag helt slut av all beslutsångest. Det finns naturligtvis inte ett par sorters fästen utan en hel uppsjö!!! Beslutsångest igen!!! Till slut hittade jag ett som gick att vinkla på de sett vi behöver.

Efter en hård eftermiddag så är tv och väggfäste beställda och kommer snart att levereras till vår dörr! Pust och stön!!! Tacka vet jag när man var liten och radioaffären hade 2-3 sorter som mest att välja på!!!

                                         


                                                                     

Ja, då har det hänt som vi önskat oss de senaste åren ... Hannibal vår salamander är borta!!!! Vi har inte satt ut honom i vårt fägelbad och inte satt ut honom i skogen heller! Han har inte dött av ålderdom! Nej, han har flyttat till en som är mer intresserad.

Vi kunde inte tro våra öron när Åsa sa att hon fixat ett nytt hem åt honom. Trodde hon skämtade. Men så var inte fallet! Hannibal har flyttat till en 21-årig djurintresserad kille. Hoppas nu han får det bra där ... lite dåligt samvete har vi allt!!!

Denna förmiddag rullade den röda faran in i Sjörröd och av kliver Åsa. Jag hade vankat av och an en timma innan, nästan som i väntans tider! Dels var jag kaffesugen och dels såg jag fram emot att få besök av favoritskötaren från Malmö! Det är alltid så roligt att ha Åsa här!!!

Vi hade bestämt sedan ett tag att hon skulle komma till oss idag. Vi hade också bestämt att direkt efter förmiddagsfikan skulle den röda fara sticka till Förmedlingscentralen ... mest för att stilla Åsas nyfikenhet kring detta fenomen. Där sprang hon som i trance och plockade ner en hel del varor i sin kundkorg, bl a tre cigaretttändare med sitt namn tryckt på???!!! Tror hon blev ganska nöjd med sina inköp!!!

Vid femtiden väntade vi två gäster till ... Maria och Anna! Nu vankade vi igen för vi såg klart fram emot att få träffa dem och sen var vi utsvultna också! Allt var framdukat på bordet.  Vi skulle äta Taccos. Den goda krydddoften spred sig i huset och våra magar skrek av hunger. Slutligen kom de, lite småchockade och försenade  efter att ha sett en stor trafikolycka. Vi kastade oss över maten och hetsåt!

När vi ätit hjälpte Anna mig att sätta upp mitt fina väggord. Hon har det som yrke att tillverka och sätta upp sånt här, så för henne var det en bagatell. Jag hade aldrig fixat det! Titta så fint det blev ... precis som jag tänkt mig!!!! TACK Anna!!!




Slutligen vi jag bara förvissa mig om att Maria inte lidit allt för stora men av den allvarliga händelsen vid mitt skrivbord! Hon såg ett av våra husdjur springa förbi då hon satt och surfade i lugnan ro. Hoppas du inte haft för svåra mardrömmar inatt. Tänk att en sådan här liten krabat kan sätta en sådan skräck i den annars så tuffa tjejen?!  Hennes kommentar var härlig: "ta en riktig närbild så alla ser vilket stort monster det är"!  Imse vimse spindel klättra upp för trån ....

Hässleholmsgården är en herrgård av medeltida ursprung, som omtalas första gången vid 1500-talets mitt. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1819, medan flygelbyggnaderna är från 1780-talet. På denna vackra herrgård har man varje år en välbesökt julmarknad. Vi beslöt oss för att gå dit under eftermiddagen.

Här skulle man enligt annonsen få upplev en härlig gammaldags julmässa! Husen skulle vara fyllda av hantverk, hemslöjd och massor med mat.

Så där välfyllt var det inte men det fanns mycket att titta på ändå. Vi gick en sväng och njöt av alla ljuvliga juldofter, som fanns i husen, av  juläpplen, enekransar och annat smått o gott. Magen började knorra så vi fick äta lite mat också ... det blev nystekt sill med potatismos. En lite småtrevlig utflykt hade vi allt!

Jaha, då har den kommit ... vinterkräksjukan!

Vinterkräksjukan härjar över hela landet, enligt Smittskyddsinstitutet. Under de senaste veckorna har antalet fall fördubblats, men än är inte kulmen nådd. Jag behöver inte oroa mig eftersom jag har haft den lyckan att födas med den eftertraktade genen som gör mig "osårbar" för calicavirusets angrepp! Tror faktist jag skall lägga till det i min CV. Det kan ju göra mig mer eftertraktad på arbetsmarknaden ;)

Foto: SvD/Scanpix, Magnus Wennman

Ni har säkert hört talas om comhems slogan "tre hål i väggen" eller hur?! Nu skall jag berätta för er om tre hål i golvet! Tre hål som utlöste ångest hos annars trygga, lugna och harmoniska människor.

Ikväll har jag suttit vid min dator, tittat på digitala foton och tänkt på olika episoder jag upplevt under mina resor. När jag rotat runt ett bra tag bland alla mapparna, hamnade slutligen i en mapp döpt till: Kina. Jag satt en lång stund och bläddrade igenom massor av foton på förbjudna staden, himmelska Fridens torg, kinesiska muren mm och slutligen kom jag fram till ett ganska oansenligt foto. Motivet på det var: tre hål i golvet. Genast associerade jag till ett av alla våra ångestframkallande toalettbesök då vi behövt tömma våra sprängfyllda blåsor.

I Kina var många toaletter väldigt enkelt utformade! Det gällde verkligen att ha starka benmuskler för att kunna sitta på huk över hålen. Sedan inför avslutat uppdrag fick man be en stilla bön för att inte benen skulle ha domnat av för då var det inte lätt att komma i upprätt ställning kan jag intyga! Min storasyster var väldigt fascinerad av dessa äckliga hål så hennes kamera åkte fram mellan varven för att dokumentera denna höga hygieniska standard. Ni har säkert alla tvingats besöka dessa faciliteter när ni varit ute på era resor.

Lisa har legat på operationsbordet idag. Hon har fått en liten utväxt på sitt ena framben borttagen. Enligt veterinären var det en liten tumör som var helt ofarlig. Det är ganska vanligt att hundar får dem lite här och var på kroppen. Vi ville ta bort Lisas eftersom den börjat bli röd och svullen. Att vi sedan kunde utnyttja försäkringens redan betalda självrisk  från förra sjukvårdstillfället var också en bidragande orsak till operation.

Allt gick bra och nu har Lisa ett par stygn som jag tar bort om ca tio dagar om allt läker som det skall. Lite trött och tagen är hon allt mitt lilla skötebarn ... men med lite vila på den sköna filten och en matte som handmatar henne med precis lagom varma köttbullar skall hon nog snabbt krya på sig!!!!

Någon hade ringt min mobiltelefon och försökt förmå sig att tala in ett meddelande. Jag hörde hur det brusade och att någon harklade sig nervöst men inget intalat meddelande hördes. Vem? Min nyfikenhet drev mig att gå in på ENIRO och leta på telefonummret som registrerats på min mobil. Det var SYNSAM ... optikern. Mina glasögon är nog  färdiga efter fyra långa veckors väntan. Jag kan berätta att de är efterlängtade eftersom mina gamla bara gett mig ledsyn!

Antagligen har jag fått vänta extra länge på mina glasögon som "straff". Jag hade nämligen en liten djävul på min axel som fick mig att tänka "elaka" tankar om mina kollegor då vi var inne i operation "ta isönder glasögonperioden". Fem av mina kära kollegor fick sina glasögon mosade inom loppet av 14 dagar. Då tänkte jag illasinnat ... hur kan de gå in på PIVA och inte vara mer på hugget än att patienten kan ta deras glasögon ... nu när de vet att hon gör det så fort hon får chansen? Kan ni tänka er? Jag blev nummer sex i denna skara!!! Vad drar jag för lärdom av detta? Jo, vifta snabbt och hårt bort den lilla djävulen som ibland sätter sig på din axel!!!

I dag gör jag liknelsen med min dag och sällskapsspelet Monopol  ... där man kan få ett kort med texten:  "gå i fängelse utan att passera gå". Jag har nämligen suttit i fängelset hela dagen!

Man kan läsa följande råd en så kallade shoppingguide  på Gekås hemsida:

Förberedelser:
1. Inventera ditt hem; Garderoberna, skafferiet, verktygslådan, o s v.  
2. Skriv en inköpslista.
3. Ät en rejäl frukost och ta på ett par bekväma skor.

Någon inventering gjorde jag inte ej heller skrev jag någon inköpslista ... men frukost åt jag o bekväma skor åkte på! Denna dag skulle vikas till shopping på Ullared eller Gekås som det tydligen heter nu. Det gick ganska snabbt att köra dit eftersom det var fint väglag. Sen när vi kom in på parkeringen började det strula lite för det tog ett bra tag att överhuvudtaget hitta en ledig plats. Nåväl, efter att rattat runt en 1/2 timma hittade vi en lucka. Så nu skall vi shoppa ... nähä ... det var kö för att få komma in!!! Som tur var tog bara cirka 15 minuter.

Inne i detta köpcentrums Mecka blev jag nästan paralyserad av alla människor som gick som om de vore drogade och förde sina kundvagnar framför sig. Det fanns fullastade kundvagnar överallt ... vissa släpade till och med på två. Vilken disciplin alla dessa shopaholic uppvisade, de rörde sig graciöst fram utan att krocka med varandra.

När jag kommit över den värsta chocken började jag också handla och samtidigt studera detta fenomen Ullared. Riktigt kul hade vi faktiskt och billigt var det. En och annan tomte slank ner i kundvagnen också!

Förra veckan beställde jag en ny tubkikare och igår när jag åkte tåg hem kom det efterlängtade sms:et. Nuförtiden får man ju ingen avi utan ett sms där det står att paketet finns att hämta på posten ... åhhh förlåt inte på posten för det finns ju inga postkontor längre utan på mitt ICA. Tänk vad allt ändras!!!

Tubkikaren skall jag strax cykla iväg och hämta. Hoppas nu den motsvarar mina höga förväntningar och all den tid jag lagt ner på att välja rätt modell. Hoppas också att stativet också är stabilt och lätt ... men Manfrotto stativ skall vara de bästa.

Kikaren skall jag rigga upp i rummet med utsikt över trädgården och skogen. Jag får spana på de husnära småfåglarna tills våren kommer. Här uppe finns mycket våtmarker med massor av fågelarter... våtmarker here I come!!!

Idag skulle min favorit bland barnboksförfattare, Astrid Lindgren,  fyllt 100 år.  Utav statistiken kan man utläsa att det var mer än jag som älskade henne. Hon är känd över hela världen för sina barnböcker om bland andra Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Karlsson på taket. Hennes böcker har översatts till 88 språk och sålts i 145 miljoner exemplar.  Mina egen favorit är Emil. 



Igår hörde jag på nyheterna hur många döende barn  som finner tröst i sagan om Bröderna Lejonhjärta.  En underbart vacker saga som kan ge lite hopp i en svår stund. Jag undrar om Astrid riktigt förstod hur betydelsefull och älskad hon var av nästan alla barn?!



Jonatan berättade för mig om Nangijala, landet dit man kommer när man dör. Det är någonstans på andra sidan stjärnorna. Där är lägereldarnas och sagornas tid och det kommer du att tycka om. Det var från Nangijala som alla sagor kom, sa han, för det var just där som allting hände, och kom man dit, så fick man vara med om äventyr från morgon till kväll och på nätterna också, sa Jonatan. "Det du, Skorpan", sa han. "Det blir annat det än att ligga här och hosta och vara sjuk och aldrig kunna leka."

Jonatan kallade mej för Skorpan. Det hade han gjort ända sen jag var liten, och när jag en gång frågade honom varför, så sa han att det var för att han tyckte så mycket om skorpor, särskilt såna skorpor som jag. Ja, han tyckte om mej, Jonatan, och det var konstigt. Men den där kvällen, när jag var så rädd för att dö, sa han att bara jag kom till Nangijala, så skulle jag genast bli frisk och stark och till och med vacker.
                                                                             Ur: Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren
     

Landskapet här uppe är fläckvis täckt av snö idag och det är kallt. Det snöar fortfarande så det kommer nog att bli ett heltäckande lager. Riktigt vackert är det! Nu är det viktigt att se till att fågelbordet är fyllt med frön, annars fryser mina vänner småfåglar snabbt ihäl under de kalla nätterna. Jag skall strax gå ut och fylla på det.

Igår under den sena kvällspromenaden med Lisa såg jag något hundliknande som smög förbi i buskkanten. Stod en liten stund och väntade på att en hundägare skulle dyka upp så vi kunde slå följe i mörkret. Där kom ingen så jag tänkte att hunden rymt. Lisa spanade misstänksamt och jag också. Till slut fick jag se den ... det var en räv!!!! Åhhh så glad jag blev ... förstår ni hur jag bor? Jag har massor av djur inne på stugknuten! För er andra är det kanske vardagsmat men för mig ... woaw en adrenalinkick! Jag har ju bott inne i centrala Malmö den senaste tiden, i betongöknen och där fanns inte mycket till djurliv.


                               Rödräv (Vulpes Vulpes)

Vi har hittat en liten utväxt på Lisas ena ben. Ringde veterinären och rådfrågade vad det kunde vara. De ville klart se den så därför fick vi en tid på förmiddagen idag. Vi fick inte ge Lisa någon frukost ifall de blev tal om att söva henne. Jaha ... vad fick detta för konsekvenser? Jo, jag hade inte hjärta att äta framför henne. Det blev till att åka till jobbet på fastande mage, ingen frukost för min del alltså. När jag kommer fram till avdelningen kastar jag mig utsvulten över brödet och brer snabbt ett par smörgåsar. Får jag någon sympati av mina kollegor, när jag berättar om min uppstådda hunger? Nej, de manliga  kollegorna tittar lite märkligt på mig och säger med glimten i ögat: - " Men Eva, skärp dig nu det är ju bara en hund, nog kan du väl klara det".  Lite sympati fick jag av mina kvinnliga kollegor ... de förstår precis varför jag inte klarade att fresta min ögonsten med bruna tåriga bambiögon!!


       Matte, jag har inte fått mat på flera veckor!!! Ge mig!!!!

Julen närmar sig med stormsteg och som ni märkt av tidigare inlägg så gläder det mig. Detta år tänkte jag planera en liten bussresa till Tyskland, så jag sitter nu och surfar runt bland alla bussbolagen för att se vad de kan erbjuda. Det jag vill ha är en endagstur till en lagom stor stad med vacker julskyltning. Där vill jag bara gå omkring och njuta av allt vackert, köpa lite julklappar och äta något gott. Inte minst vill jag köpa god marsipan! Kort sagt ... jag vill ha en riktig julresa!

Hittade denna! Läs resebeskrivningen: Tyskarna älskar sina julmarknader och Lübeck är utan tvekan en av de mest klassiska och populära. Traditionen att göra en julresa i advent har för många blivit en skön avkoppling. Att känna doften av glühwein och andra godsaker är förföriskt. Gator och torg fylls av juldekorationer och varuhusen lockar med välfyllda hyllor. Här frossar vi i kultur, mat, shopping och naturligtvis marsipan. Lübeck är en av de vackraste hansastäderna där innerstaden upplevs som väldigt pittoresk (Röke bussbolag). 

                       Den resan skall jag boka 380 kr /person ... billigare kan det inte bli!

Jag tillverkar en hel del film emellanåt. Just nu bygger jag upp ett lager av nya julfilmer för att kunna bjuda familjen på filmtajm.  Det paradoxala är, att egentligen är det mest jag själv som vill se på dessa skräpfilmer. Dessa USA-producerade filmer som skildrar sockersöta , sliskiga och romantiska julhistorier ... och som jag bara älskar! Det blir en del animerade  filmer också, med jultema då förstås. Tomtar, snö, julklappar, julmusik och allt annat som hör julen till är nödvändiga ingredienser för att jag skall tanka hem dem (obs lagligt!!!). Sen går jag in på en bra sajt  för att tanka hem covers, printar ut dem, klipper ut dem och placerar covert slutligen i ett dvd-fodral. Vips så är filmen klar! Tänk vilket jobb jag lägger ned för att roa min familj när de ligger där stinna med  magarna fulla av julmat och inte jitter spela fler sällskapsspel.

Hela familjen ojar sig när jag stolt visar vad jag bunkrat upp .... "nä, vi vill inte se dina julfilmer", säger de unisont. Men min erfarenhet är att de sedan kan sitta som förhäxade framför TV'n om jag sätter igång en film. Sätter jag inte igång någon film frågar de snart: "har du inte gjort några julfilmer i år"?


                 Cover till senaste filmen. Mickey saves Santa

 

Jag älskar alla dessa gamla propagandaaffischer som använts för att värva sjuksköterskor! Här finns nästan alla fördomar representerade! Det är riktigt kul att studera dem ett tag ... nästan som "Finn Fem Fel". Testa gärna själv!



  

Vi har det väldigt slitsamt på mitt jobb nu ... med mycket våld och överbeläggningar, därför retar jag mig på att vi inte får ett rejält lönelyft. Jag fick en bra bild av en av mina kollegor häromdagen tänke att det kanske är läge att skicka den till min chef!
 

Jag klev av tåget på centralstationen i Hässleholm som vanligt efter  en tuff arbetsdag. Det är skymning då och hela himlen är full av svartfåglar som samlas inför natten. Man ser dem redan utanför stan när de är på väg in till centrum. Flock efter flock av råkor och kajor kommer tyst inseglande från omgivande fält och åkrar där de letat mat under dagen. Några kråkor finns också med men mest är det kajor. Det är något spöklikt över det hela. Jag har sett denna företeelse många gånger förut men aldrig med så många individer. De är hundratals och de låter mycket kan jag tala om när alla  dessa kraxar. Fantastiskt ... jag kan stå och titta i timmar på dem.  En känsla av Hithcocks klassiska rysare Fåglarna smyger sig på mig . Ruggigt men samtidigt fascinerande!!!

Det är typiskt för kråkfåglar att samlas i stora flockar under vinterhalvåret och övernatta tillsammans. De får större säkerhet i flocken och kan lättare undvika rovfåglar och stora ugglor.

Ikväll när jag cyklade hem från stationen ven det svinkallt om öronen och det hade redan börjat mörkna. Nu har verkligen höstmörkret infunnit sig. Jag är  ganska trött efter många och långa arbetsdagar ... därför känner jag för att bara slappa ikväll! Nu skall jag sätta tända eld i kaminen, hämta lite kuddar, en filt och därefter leta upp en bra DVD-fim. Lite goda mackor och en kopp te få jag väl också ha. Oj jag riktigt känner hur soffan skriker efter mig! Det verkar som om Lisa också är trött, hon har säkert haft en ansträngande dag hos dagmatten. Jag misstänker att hon kommer  att vräka sig nere vid mina fötter.

Lisa och jag har en fri förmiddag tillsammans idag. Den vill vi utnyttja till fullo så vi börjar vår dag tidigt med att ta en promenad längs sjön. Morgonstund har guld i mun sägs det ju! 

Strandkanten är Lisas favoritstråk mycket beroende på att det kan finnas en liten liten möjlighet att matte låter henne bada. Hon kasta långa blickar ut över sjön och tittar sedan bedjande på min: "snälla låt mig få bada". Tyvärr måste jag neka henne morgondoppet eftersom det är för kallt.

Denna morgon var det minusgrader och en tunn dimmslöja låg över sjöytan. Underbart vackert och jag tänkte ... varför har vi inte flyttat till landet tidigare? Tänk alla de mornar vi gått inne i centrala Malmö bland bilar, buller  och avgaser!

                 Nu skall vi sätta fyr i kaminen och sedan käka frukost ... Lisa och jag.

Så, helgen är över nu och jag har suttit i fängelset större delen av tiden.  Allt har fungerat bra, inga rymningsförsök orsakade av mig och inga skarpa larm på hela helgen. Det har trots detta varit slitsamt eftersom det bara var tre intagna kvar sedan jag senast var på psykavdelningen. Dessa tre herrar känner mig men alla de andra som inte vet att jag skriver rapport vid tjafs har klart velat testa mig. De har kommit i klasar och försökt skrämma mig på diverse sätt ... men det har de inte mycket för!!! Det gäller att visa vem som bestämmer var skåpet skall stå! Jag har sett och hört det mesta på fängelset så om de skall skrämma mig får de allt ligga i!

                             Nu skall jag vila, äta goda laxmackor och gotta mig över 
                                     att det rasslat till  lite på mitt bankkonto!  
 

Det var med fjärilar i magen som jag ringde på hos portvakten, klockan 07:45 imorse. Väl insläppt efter sträng ockulär granskning i kameran röntgades alla mina tillhörigheter i vanlig ordning och sedan skulle jag igenom metallbågen. Fram o tillbaka gick jag utan att bli insläppt. Den indikerade metall ... tog av mig sak efter sak och slutligen fick jag passera. Då var portvakten röd i ansiktet av irritation.

Nu skulle nycklarna låsas ut och den kunskapen var som bortblåst. Jag fick kalla på vakthavande, som alltid är sur och butter efter en lång natts jobb, för att be honom låsa ut mina nycklar. Hrm ingen bra början!! Han muttrade lite om att jag var välkommen tillbaka när han gick tillbaka till sitt rum.

Jag stegade med bestämda steg in på den psykiatriska avdelningen. Det var Anders, en van plit som jag skulle arbeta med ... skönt att få ha en rutinerad med sig så här första dagen. Han blev glad över att se mig igen. Vi hade några minuter på oss att dricka lite kaffe innan de intagna skulle låsas ur sina celler.

När jag gick runt och låste upp kändes det bra igen ... jag ropade: "Godmorgon Andersson, god morgon Nilsson" ...och såg till så de intagna svarade! De måste hälsa så vi vet att det inte är en docka de riggat eller att de dött under natten. Så, nu var de utlåsta och vi skulle precis käka lite frukost, då de kom ... tre livstidsdömda som jag träffat tidigare och som blev strormförtjutsta över att jag var tillbaka, fast det kan de ju inte visa inför varandra. Där finns dock ett ett undantag och det är en två meter lång göteborgare som sitter för dubbelmord. Han har sådan respekt hos de andra intagna, att ingen skulle våga kommentera något när han visade sin glädje över att se mig.

Dagen flöt på bra med allt. Promenader, matutdelning, styrketräningsbevakning, visitationer mm ... allt lyckades jag komma ihåg. Rutinerna satt väl förankrade i ryggraden. Inget skarpt larm gick heller så sammanfattningsvis var det en väldigt lugn lördag som flöt på utan anmärkning.

Det blev ett stort kramkalas när jag träffade mina gamla kollegor ... så roligt att träffa dem igen. Imorgon kommer det inte alls att kännas nervöst att gå dit!  

De senaste nätterna har min nattsömn varit urusel. Jag vaknar flera gånger per natt av mardrömmar. I helgen skall jag återuppta mitt arbete som plit på Kirsebergs anstalten ... det är nog det som spökar. Jag drömmer att det blir upplopp och att detta leder till en lyckad rymning. Allt på grund av att jag brustit i rutinerna. Usch!!! Tycker jag glömt allt!!

Lördag 08:00 träder jag in genom portarna, möts av portvakten, visiteras och min väska röntgas sedan är där ingen återvändo. Jag skall vara på den psykiatriska avdelningen hela helgen och där .... tja, det är för mycket att skriva om här!

När man bor på landet är det oundvikligt att de små söta mössen kommer och hälsar på. Tyvärr lämpar de sig inte så bra inomhus eftersom de åsamkar en hel del skada. Jag har ju mycket svårt för att döda en varelse bara för att den råkar besvära mig .... som tur är finns det fler som är lika blödiga som jag! Häromdagen hittade jag den ultimata musfällan!

Designer Roger Arquer has created a series of conceptual mousetraps that are intended "only to catch mice, not to kill them". Fånga men inte döda ... det passar mig alldeles utmärkt! Gäller bara att komma ihåg att vittra fällan så den lilla musen inte går svältdöden till mötes!